Här kommer ett exempel. Jag vill sy en klänning. Jag har ett randigt tyg hemma som jag sytt vimplar av. Tyget är från IKEA. Jag syr en klänning av tyget och inser när den är i stort sett klar att klänningen ser ut att tillhöra en GB-glassgubbe (eller gumma).
Men glass är gott och man blir ju glad av att se den här klänningen.
Banden har jag sytt med en speciell teknik, som jag inte kunde innan. Man syr liksom in ett långt snöre som man sedan drar i så att banden vänds med rätan utåt. Det heter säkert nåt, men jag vet inte vad.
Och den numera fullfjädrade modellen avslutade som vanligt med ett hopp.
Jättefin! Verkligen en glad klänning!
SvaraRadera