Grön flufftröja

På sportlovet rev jag ut ett mönster från en Allerstidning (nr 5 2021) och beställde garn för att börja sticka. Målet var nog att få klart en tröja innan sommarlovet, men så blev det inte riktigt. Att sticka "dekorativt 'svängande' mönster" i patent med mohairgarn klarade min trötta hjärna inte riktigt av. Jag tror jag har stickat lite mycket baklänges som framlänges på den här tröjan. 

Ett tag var jag redo att ge upp och slänga hela skiten i soporna, men som tur är gjorde jag inte det utan lät bara tröjan ligga i UFO-backen. Jag stickade annat och återkom sedan till tröjan när jag trodde hjärnan vilat klart.

Så idag bestämde jag mig för att det var dagen då tröjan skulle fotas. Då skulle så klart migränen slå till. Efter vila och mat åkte jag och maken ändå till det ställe jag sett ut. Betongen med det snyggt graffitti mitt ute i skogen var så klart bortplockat så vi fick ta det näst bästa. 

Garnet är Super Kid Silk från Mayflower. Färg 24. Mönstret kommer från Mayflower och finns här.

Halsringningen är dubbelvikt vilket gör den supermjuk.

Jag var lite orolig att ärmarna skulle kännas trånga, men det gör de inte. Jag kan ha gjort dem lite längre än vad beskrivningen sa, men det är ju det fina med att sticka själv. Man kan anpassa plagget efter sin egen kropp. 

Jag tror jag ska ha på mig den imorgon när jag ska på teater med mina kollegor. 

Vertices unite

Stephen West är en beundransvärd person och jag har länge velat sticka något från hans kollektioner. Den här sjalen har jag sett på mångas instagram och jag tycker att den är så snygg. Att den var rolig att sticka är bara en bonus. Här hittar du mönstret på Ravelry. 

Mönstret finns inte på svenska. Jag är så glad att jag har vågat börja sticka efter engelska mönster för man få så mycket fler möjligheter.

Garnet jag har använt är det jag fick av mina elever i somras. Jag fick i och för sig bara två nystan så jag fick ju komplettera en del. Färgerna jag fick av mina elever var rosa och grön. Om jag hade varit smart hade jag så klart köpt ett nystan som liknade det blå lite mer i nyans. Originalet är inte så randigt. 

Garnet heter Katia Concept Cotton Merino och kostar 65 kr nystanet. Det är luftspunnet och otroligt mjukt och skönt. Det gick snabbt att sticka med. 

Sjalen kommer i två storlekar och ska egentligen stickas på stickor 3,5. Jag stickade den lilla sjalen, men på stickor 4,5. Den blev stor...

En sak jag gillar med sjalen är att den är så snygg på avigsidan. Man stickar ju ett parti i taget och sammanfogar de olika delarna direkt. Hemligheten är att man lyfter sista maskan som som om det skulle stickas avig med garnet framför och sedan stickar första maskan rät. 

En annan sak jag gillar är i-cord-kanten. Det tog sin lilla stund att plocka upp alla maskor runt om och sedan sticka i-cord. 

Jag vill sticka fler!!!