Stickcafé på Mias i Västerhaninge

I torsdags var jag på stickcafé på Mias Garnstudio i Västerhaninge. Nere i källaren hade ett antal kvinnor i olika åldrar samlats. Vi pratade stickning, dödshjälp och barnuppfostran i en salig blandning. Det var jättekul och jag hoppas ha möjlighet att återvända.

Dessutom träffade jag en virkkändis, nämligen Crochetra. Hennes blogg är en av de första jag började följa. Ett riktigt virkorakel skulle man nästan kunna påstå.

Jag köpte inget garn och det jag lyckades åstadkomma under knappa två timmar var inte mycket. Mest beroende på att jag repade upp allt jag stickat efter en timme. Men nu är i alla fall den lilla sjalen som jag experimenterade fram klar. Den blir nog bra till nåt barn i vinter.

Garnet är Fuga från Järbo garn. 

Virkad väst efter eget huvud, del 2 - den som aldrig blev

Man kan inte lyckas med allt. Så är det bara.
Sonen fick ingen virkad väst till bröllopet.
Den ser ut så här just nu och ikväll ska jag repa upp allt.

Hårband med rosor

På bröllopet hade dottern på sig det här virkade hårbandet.

Jag gjorde ett liknande till mig själv som jag hade på mig när jag friade.

Principen är enkel. Virka rosor. Virka ett lagom brett band med fasta maskor. Sy fast lagom mycket bred resår.

Jag har virkat rosorna med något gammalt virkgarn och använt virknål 2. Eftersom länken till den virkade rosen inte verkar fungera så lägger jag här ut "mitt" rosmönster. Jag tror att de allra flesta rosor virkas på liknande sätt.

Lägg upp 35 lm.
Varv 1: 1 st i 5:e lm från virknålen *1 lm, hoppa över 1 lm (1 st, 1 lm, 1 st) i nästa lm*, repetera *-* varvet ut.
Varv 2: 3 lm, 5 st i första lmb (luftmaskbågen), *1 fm i nästa lmb, 6 st i nästa lmb*, reptera *-*, avsluta med 6 st i sista lmb så att du får 16 blad.
Klipp av och fäst garnet, men lämna en lång garnände för att sy ihop blomman. Gör en liten knopp i ena änden och rulla eller vira bladen runt den. Sy ihop så att blomman hänger ihop.

Vid fototillfället var min lilla modell lite busig.

Brudsjal

Den här sjalen stickade jag för att ha på mig på mitt bröllop. Mönstret kommer från Maria Olsson och heter Lotus.

Dessvärre, eller kanske dessbättre, behövde jag aldrig ha på mig sjalen då det var hett i stort sett hela dagen. Det kom en åskskur just efter vigseln, men det kylde inte direkt ner luften.

Här ser ni mig modellerande och jag vill poängtera att det inte är min brudklänning jag har på mig och att jag kan ha tagit mitt modellande på lite för stort allvar på vissa bilder.

Vikta påsar

Några exakt mått kan jag inte bjuda på då jag själv förlitat mig på ögonmåttet. Jag hoppas att bilderna är självförklarande. Under tiden som jag pysslade ihop påsarna satt sonen och tejpade.

Han ställde sedan upp som presentatör av den färdiga produkten.

Och när han hade gjort det så ville självklart dottern göra detsamma. 

Vad påsarna ska användas till återkommer jag med. 

Testing testing

Jag fick för mig att jag skulle testa om det går att smälta maxipärlor på samma sätt som t ex Helena på bloggen craftandcreativity gjort med småpärlor.

Det gick sådär.

I alla fall, ugnen på 200 grader, pärlor på högkant på en plåt med bakplåtspapper.

In en stund, ut när det verkar lagom.
Så här blev några.

Så här blev andra.

Nu återstår det att se vad det blir av det här. Barnen hittar säkert något användningsområden för de misslyckade och de lyckade kan bli ett pianohalsband.

Så syr jag mina vimplar

Jag använder:
en mall i papp
rullkniv
linjal
skärunderlag
sax
tyg
snedslå / kantband
symaskin
tråd

Jag har gjort en mall av grövre papp. Sen lägger jag tyget dubbelt (räta mot räta om det är mönstrat) och börjar med att skära ut remsor som är så höga som mallen. Då använder jag mig av en stor linjal och ett skärunderlag som jag köpt på Panduro. Skärkniven eller rullkniven är köpt på samma ställe. Det finns ett set att köpa.

Sen skär jag ut efter mallen och lägger den åt olika håll för att minimera spillet. Jag har gjort mallen trubbig eftersom man annars måste klippa bort spetsen innan man vänder den ut och in.

När jag skurit ut så många vimplar jag anser mig behöva syr jag ihop dem räta mot räta. Jag syr ända ner i spetsen (som är trubbig). Jag lyfter heller aldrig pressafoten mellan vimplarna utan matar in en vimpel efter den andra. Det gör att de sitter ihop och man lätt klipper isär dem utan att få en massa trådar som ska klippas av. Jag bryr mig inte om att fästa tråden heller.

Sen kommer det tidsödande arbetet att vända på vimplarna och få ut spetsen. Till det använder jag något spetsigt och långt, typ en sticka eller en sax. Man får vara lite försiktig så att man inte sticker hål.

Därefter stryker man vimplarna och klipper bort de små flärparna upptill.

Själva monteringen är det roligaste. Först syr jag ihop det vikta kantbandet en bit så att man kan använda det till att knyta fast vimplarna. Sen lägger jag vimplarna in emellan kantbandet och syr. Enkelt och det blir
snyggt.

Sen är det klart!

Just den här uppsättningen har jag gjort med mitt eget bröllop i åtanke. Var de ska sitta återkommer jag till.