Köksbänksstickning

När barnen är leker förnöjt på sitt rum, disken är diskad och allt i sin ordning (någorlunda i alla fall) kan det hända att jag snor åt mig lite sticktid. Jag står vid köksbänken så att jag har översikt över barnen och snabbt kan rycka ut när det blir bråk eller nån av dem balanserar på en möbel. Jag hinner väl en två tre varv så där.

Det ska vara lätt stickning, inget diagram eller annat krångel. En halsduk i rätstickning är perfekt.

Lite mer Liljevalchs

Hoppsan, missade ju dessa vackra konstverk i mitt tidigare inlägg.

Det kanske är svårt att se att de här sländorna (?) hänger från taket. Det var i alla fall riktigt läckert.

 

Halskragarna är av återvunnet material som jag förstod det. Volangerna är t ex av skumplast. Coolt. Jag skulle gärna vilja skriva vem som gjort dessa fantastiska saker, men då utställningskatalogen innehåller 907 artiklar och jag inte ens kommer ihåg i vilken sal de fanns, får konstverken helt enkelt stå för sig själva.

Igår satt jag och letade efter en gammal bild på mig när jag var i Göteborg och Röhsska museet. Det här var 2008, alltså prechildren, och det syns. Håret är välklippt, kammat och rent. Glasögonen sitter på (och är inte i en klåfingrig barnhand). Armarna är deffade och jag har på mig en ren, struken silkesblus i storlek 36. Men var jag lyckligare då? Nä, inte det minsta faktiskt.

Tummen ur, del 2

När torsdagens tenta var över drog jag iväg till Liljevalchs konsthall för att kolla på utställningen Hemslöjden. Min syster mötte upp mig, men eftersom hon hade barnvagn (med barn i) och det var kö för att komma in struntade hon i att gå in. Ett klokt beslut tror jag med tanke på att det var rätt trångt. Hennes kamera fick jag dock låna så här kommer ett axplock av vad som fanns att se.

 

 

Löv en masse. Många var rätt trista, men det fanns helt klart guldkorn. Här är mina favoriter.

 

 

 

 

Den här bara måste man ju älska. Det är alltså glödlampor.

Och på baksidan ser den ut så här:

Lite extra glad blir jag ju så klart när det finns lite latin med. Här finis adest = slutet är här.

Ars longa, vita brevis = konsten är lång, livet kort.

Stickning är långsamhetens konst.

Konst och politik hör ju ihop, så varför inte textilkonst med ett budskap.

Lite återbrukskonst i form av en klänning gjord av aliminiumburkar.

Den här kudden tyckte jag var riktigt cool.

I verkstaden fanns det lite olika pyssel som man kunde syssla med. Bland annat att virka nån sorts gigantisk löpare.

Fritt broderi på grön botten. Jag kunde ju så klart inte motstå att lämna ett avtryck.

 

Det var det det.

Tummen ur, del 1

Den senaste veckan har jag för det mesta sett ut så här:

Pannan i djupa veck över ett filosofisk samtal som påstås ha ägt rum år 45 f. Kr i Tusculum, sydost om Rom. Marcus Tullius Cicero är kungen av ordbajseri under antiken och nu äntligen tog jag mig igenom de sidor jag behövde för att få de där åtråvärda 7,5 hp i textstudium på magisterkursen i latin.

Men så i torsdags tenterade jag och fick godkänt. Efter tentan begav jag mig till Liljevalchs konsthall och det ska jag berätta mer om ikväll / imorgon. 

Utlottning hos Tyg och otyg.

Jag är med i utlottningen av en finfin kasse hos Tyg och otyg.

Bloggen fyller 3 år och det firas med en utlottning.

Jag tänkte också ha en utlottning när jag kommit upp i 200 inlägg (och det är inte långt kvar nu), men jag har inte riktigt kommit underfund med vad det är som ska lottas ut.

Vintrigt värre med vantar i augusti

 

 

 

Vantarna är stickade i DROPS Merino Extra Fine och mönstret hittar du här.

Min arbetsplats

Idag tänkte jag visa hur det ser ut hemma hos mig. Det här är ingen inredningsblogg, men jag tänkte ändå visa hur det ser ut där jag sitter när jag bloggar, letar nya idéer och pluggar.

Hyllorna över skrivbordet är tavellister från IKEA. Böckerna är utvalda på två premisser. De ska vara vackra och de ska spegla vad det är jag sysslar med.

På den näst översta hyllan står därför Ola Wikanders Ett träd med vida grenar - De indoeuropeiska språkens historia, Ola Wikanders I döda språks sällskap, Den klassiska kokboken av A. Dalby och S. Grainger och Maja Lundgrens Pompeji.

På hyllan under står fyra av Susanna Tamaros vackra böcker. Tre av dem är på italienska och en på svenska. Den på svenska Lyssna på ditt hjärtas röst är en fortsättning på hennes storsäljare Gå dit hjärtat leder dig och jag har inte läst den än. Jag känner att jag vill spara den till någon semester då jag kan sträckläsa den och bara njuta. Så lagom till pensionen kanske...

På nedersta hyllan står det jag sysslar med för tillfället samt tioårsdagboken jag fick i julklapp förrförra året.

Skrivbordet köpte jag på Blocket, men det är från IKEA. Lite i minsta laget, men det duger för tillfället. Lampan är också från IKEA.

Vårt hus är inte speciellt stort, men jag har ändå lyckats knôka in rätt mycket pysselsaker i vårt förråd.

Förutom mina saker finns här städskåp, strykbräda, borrmaskin, skruvdragare, lådor med skruvar, glödlampor, ljus, prydnadssten, sladdar, presentpapper, blomkrukor, basstation till telefon, verktygslåda, kaffebryggare, medicinlådor, ryggsäckar av diverse storlek, pärmar, kontorsmaterial, återvinningspåsar för kartong, plast och metall och glas samt min sambos stationära dator.

Men ärligt talat, vem är det vi försöker lura här egentligen? Oftast ser skrivbordet ut så här!